:51:01
-att allt är förutbestämt,
ligger och väntar-
:51:06
-och tiden rinner ut.
:51:09
Det verkar som om jag har
rusat genom livet i panik.
:51:14
När jag tittar tillbaka-
:51:15
-känns det som om jag har uträttat
något av värde bortom vår vänskap-
:51:19
-din, min och Mias.
:51:24
En dag vaknade jag upp-
:51:27
-och upptäckte att jag hade
förlorat de två jag höll av mest.
:51:32
Jag insåg att man inte kan leva
ensam, isolerad från världen-
:51:37
-och att tro man inte kan slåss
mot ödet är att ge upp.
:51:43
Du hade rätt när du sa att jag
brydde mig om vad du tyckte om mig-
:51:48
-men fel när du trodde att
jag hade slutat att bry mig.
:51:54
Jag älskar dig.