:52:17
Hördu, kan du komma ut med mig
en stund?
:52:20
Jag vill visa dig nåt.
- Okej.
:52:23
Vart tar du mig?
- Vänta lite, en sekund.
:52:26
- Litar du på mig?
- Nej, inte nödvändigtvis.
:52:30
- Okej. Försök lita på mig,
jag vill sätta på dig en ögonbindel.
:52:32
- Det är en överrasskning.
- Okej.
:52:34
- Okej?
- Okej.
:52:36
- Herregud.
- Okej. Följ mig.
:52:39
- Jag känner på mig detta kommer sluta
med"och hon hördes aldrig av igen."
:52:44
- Steg, steg, steg.
- Okej.
:52:46
- Precis där. Stopp.
- Okej.
:52:48
- Vänd dig åt det här hållet. Okej?
- Okej.
:52:50
Okej.
:53:00
Herregud.
:53:06
Jag kan inte fatta
att du gjort det här.
:53:09
Vänta tills du ser det här.
:53:11
Kör hårt, killar.
:53:34
Ser du det där?
:53:35
Det är du, precis där.
Jag känner en rekvisitakille.
:53:38
Han har ett rekvisita hus
med figuriner,
:53:39
och han målade ditt hår
på det där viset, och din mun.
:53:42
De där är inte ens professionella.
- Tror jag säkert.
:53:44
- Jag visade dem grejen.
:53:47
Jag har den här dansläraren.
Det är inte lätt att få tag på en kamel.
:53:50
Det är inte lätt att ta en väldigt
personlig och privat stund,
:53:55
som jag aldrig sagt till nån
och förvandla det till en temapark.