:35:00
Jag tänker fortfarande jag är galen, vet du?
:35:04
Hur kunde jag glömma henne?
:35:06
Min lilla flicka.
:35:08
Hur--?
:35:10
Jag kan inte göra det här.
:35:12
Du måste.
:35:15
För jag kan inte göra det här ensam.
:35:21
Kom, vi borde inte hänga omkring här.
:35:29
Först, trodde jag att det hade
med flygplansolyckan att göra.
:35:32
Kommer du ihåg när det där
planet kraschade över Long lsland...
:35:34
...och alla trodde det
var vår egen missil...
:35:37
...något regeringen försökte tysta ner?
:35:39
-Ja, det kommer jag ihåg.
-Men sen tänkte jag...
:35:41
...hur kunde regeringen radera våra minnen?
:35:45
Det är bara inte möjligt. Det är så--
:35:47
-Vad?
-Snälla, tro inte...
:35:49
-...jag är galen.
-Jag tror inte det längre.
:35:52
Känner du någonsin att någon--?
:35:55
Något iakttar dig?
:35:58
Som bevakad?
:36:00
Nej, jag menar att ibland blir människor...
:36:04
...tagna. Vi hör det.
:36:08
-Vad pratar du om?
-Bortförda.
:36:16
Du skrämmer slag på mig. Det låter
som något taget ur National Enquirer.
:36:19
Nej, lyssna på mig.
Vad vet vi?
:36:20
Jag hade en son, du hade
en dotter, de hade liv...
:36:23
...de dog, och alla utom oss
tror de aldrig existerade.
:36:26
Vad kan orsaka något sådant?
:36:29
Nej. Det måste finnas
någon annan förklaring.
:36:31
Vem kan ha raderat våra barn?
Varenda--vartenda foto på dem är borta.
:36:34
Varenda nyhetsartikel är borta.
Varenda minne borta.
:36:38
Inga agenter. Ingen regering.
Vem kan göra så här?
:36:42
Jag vet inte.
:36:50
Vi måste hitta ett hotell.
Har du några kontanter?
:36:53
Nej, inte mycket.
Jag har några kreditkort.
:36:56
Glöm det. De drar ditt
kort och de har oss.
:36:59
Tittar du inte på TV?