:44:02
Jag vet.
:44:06
Kan du tänka dig hur det känns när
någon berättar att du är döende?
:44:16
Tyngden i det?
:44:21
Att klockan tickar för dig.
:44:27
På några sekunder förändras allt.
Man ser på saker på ett annat sätt.
:44:34
Vare sig det är ett glas vatten
eller en promenad i parken.
:44:38
Klockan går, John.
:44:40
De flesta har inte lyxen att
veta när klockan slutar.
:44:43
Ironin är att det hindrar dem
från att verkligen leva.
:44:46
De dricker sitt vatten utan
att riktigt smaka på det.
:44:51
Du kan fortfarande
ordna det här, John.
:44:55
-Ja, men kan vi ordna dig?
-Mig?
:45:00
Jag kan inte ordnas.
Jag har cancer.
:45:08
Du använder det som
ursäkt för vad du gör?
:45:10
Nej.
:45:13
Det var inte den som fick
mig att påbörja mitt arbete.
:45:18
Det var när jag ville avsluta mitt
liv som fick mig att börja.
:45:22
Och gav det en mening.
:45:31
Jag bokstavligen försökte köra
livet ur mig, men misslyckades.
:45:36
Min kropp var inte stark
nog för cancercellerna.
:45:40
Men jag överlevde hoppet
utför ett stup.
:45:49
Till min överraskning, levde jag.
:45:54
Jag beslöt att spendera mina sista dagar
med att testa den mänskliga naturen.