:12:04
Morbror Charlie?
Du ber honom inte om pengar?
:12:08
Nej då. Vilken är hans adress?
:12:12
Vet ni hur många steg det är
till affären och hem igen? 649.
:12:18
Jag säger det inte.
:12:21
-Nu minns jag! Philadelphia.
-Han hinner inte komma hit så där.
:12:27
Han kommer för min skull.
Vi är de enda släktingar han har.
:12:34
...det är 802.
:12:36
-Gissa vad...
-Nej. Vad har du i håret?
:12:39
Jag säger det ändå,
fast du gott kunde gissa.
:12:43
Du ska ringa mrs Henderson.
Vi hade fått ett telegram.
:12:48
Sätt inte saker bakom örat.
:12:51
Ann sa att vi har fått telegram.
Det kan vara nån som blivit sjuk.
:12:57
Hon läste inte upp det,
för jag hittade ingen penna.
:13:02
-I mitt hem ska det finnas pennor.
-Sa hon vem som hade skickat det?
:13:07
-Nej.
-Det kunde hon väl ha sagt.
:13:11
Jag ringer och frågar.
Ni får vara tysta en stund.
:13:18
Hallå? 181, tack. - Undrar vem det
kan vara... - Ingenting. Bara 181.
:13:25
-Om det är från min syster...
-Hallå, mrs Henderson?
:13:31
-Ni hade ett telegram till mig.
-Du behöver inte skrika, mamma.
:13:35
Har mamma aldrig sett en telefon?
:13:38
Hon tror att hon måste skrika
så att det hörs hela vägen.
:13:44
Så roligt. På torsdag, sa ni?
:13:48
-Vi får besök.
-Av vem?
:13:51
Vilken underbar överraskning.
Det är min yngre bror, minstingen.
:13:57
Givetvis är han bortskämd.
Man skämmer alltid bort den yngste.