1:47:02
- Du ska vara där, eller hur?
- Ofta nog för att behålla rättigheten.
1:47:05
Inget mer låtsas, utanför scenen eller på.
1:47:08
Kommer du ihåg, Lloyd? Jag menar det.
1:47:11
Kan du lova att inte bli arg på mig?
1:47:14
- Beror på.
- Nej, jag menar ordentligt arg.
1:47:17
Det trorjag inte jag kan bli.
1:47:20
Ok, jag vill inte spela Cora.
1:47:23
- Va?
- Du är alltid så mån om hans pjäser.
1:47:26
Det är inte det. Det är en bra roll
och en fin pjäs. Men inte för mig.
1:47:30
Inte för en stadig, hederlig,
ren, ordentlig, gift dam.
1:47:35
- Vad har giftermål med det att göra?
- Attjag till slut har ett liv att leva.
1:47:40
Jag måste inte spela ungdomliga roller
1:47:43
bara för attjag inte har
något att göra på kvällarna.
1:47:47
Lloyd, jag ska gottgöra det, tro mig.
1:47:50
Jag ska turnera ett år med denna, något.
Men du förstår, eller hur?
1:48:01
- Vad är så roligt?
- Inget.
1:48:04
- Inget?
- Allt. Allt är så roligt.
1:48:19
Lloyd frågade faktiskt aldrig
1:48:22
om det var ok med mig att Eve spelade Cora.
1:48:26
Bill vägrade, lustigt nog, först att
regissera pjäsen... med Eve i den.
1:48:31
Lloyd och Max övertalade honom till slut.
1:48:33
Margo kom aldrig till repetitionerna.
För mycket att göra hemma sa hon.
1:48:39
Jag har aldrig sett Bill och Lloyd
bråka så allvarligt och så ofta,
1:48:43
och alltid över något som rörde Eve,
1:48:46
eller en rörelse eller hur hon läste en replik.
1:48:49
Jag har aldrig sett Lloyd
lägga sig så mycket i Bills arbete,
1:48:53
när det gäller Eve, alltså.
1:48:56
På något sätt höll Eve dem igång.
1:48:59
Bill fann sig i det. Lloyd verkade nöjd.