:14:05
Esther!
:14:09
Skynda dig,
så hinner vi dricka kaffe!
:14:14
Danny, vänta ett tag.
:14:18
Jag var så nervös för att han
skulle ragla in på scenen igen.
:14:23
-Mina ben darrade. Hur sjöng jag?
-Bra.
:14:28
Lika konstigt som att
Norman Maine är kvar vid filmen.
:14:32
Jaså?
:14:36
Jag frågar mig varje morgon
när jag rakar mig:
:14:40
''Spegel, spegel på väggen där,
vem är den största stjärnan här?''
:14:46
-Vet ni vad spegeln svarar?
-''Norman Maine''?
:14:52
-Alldeles riktigt, miss...
-Esther Blodgett.
:14:58
Vilket namn!
Det måste ni vara född med.
:15:03
Ett sånt namn kan inte vara taget!
:15:07
-Det där läppstiftet är nytt!
-För att hugfästa minnet av när...
:15:15
...Esther Blodgett...
:15:21
...räddade Norman Maine från-
:15:25
-att dabba sig mer än vanligt.
:15:29
Mitt bolag - och alla som vakar över
filmindustrin - tackar er.
:15:36
Vill ni supera med mig?
Ta med era vänner.
:15:41
Tyvärr inte. Vi arbetar på Grove.
Danny McGuire, vår pianist...
:15:46
Ta med pianot! Alla gillar
ett anständigt amerikanskt piano.
:15:51
Ni måste supera med mig.
:15:56
Försök inte hindra mig, mr McGuire.
Jag känner mig själv.