1:01:00
Hatar du det?
1:01:04
Det är mig du pratar med.
1:01:06
Mig, inte Ziegfeld. Jag känner dig!
1:01:09
Du var ju där med mig.
1:01:10
Jobbade för mig, bad om mer,
hur uselt det än var.
1:01:14
Det gjorde jag kanske,
man jag kan inte fortsätta så.
1:01:16
- I kväll visste jag att...
- I kväll?
1:01:19
Det började direkt när du kom hit.
1:01:21
När du kom till den ruttna teatern.
1:01:23
Du såg hur de behandlade mig...
1:01:25
de där stiliga newyorkborna,
som om jag inte fanns.
1:01:27
Som om jag var luft, utan rättigheter.
1:01:30
Jag sa inget. Jag väntade.
1:01:33
Jag väntade på att du skulle avbryta dem
och säga:
1:01:35
"Vi är tillsammans."
1:01:38
- Det kunde jag inte.
- Det kunde du visst!
1:01:41
Jag skulle ha gjort det för dig.
1:01:44
Men du öppnade inte käften.
Som om du inte vore skyldig mig nåt.
1:01:48
Du gick därifrån!
1:01:54
Sen första gången jag såg dig...
1:01:56
har jag gjort allt för dig. Men det är okej.
1:02:00
Jag är en tölp som kan packa väskan
och återvända...
1:02:03
lägga mig ner och dö. Du bryr dig inte.
1:02:06
Det rör dig inte i ryggen.
Du fick vad du ville ha.
1:02:08
Jag tog dig dit du är nu. Ingen annan.
1:02:11
Det räknas inte,
inte hos en förstklassig dam som du.
1:02:15
Marty, jag vet vad jag är skyldig dig.
1:02:19
Men jag kan inte betala tillbaka det.
1:02:20
Förstår du inte? Jag kan inte.
1:02:23
Inte?
1:02:51
Du kan gå.
1:02:52
Ruth Etting gifter sig med Martin Snyder
1:02:56
Jag tar hand om väskorna.
Dra fördel av att jag är här.
1:02:59
Det är okej.