:33:00
Okej, men du vet hur kvinnor är.
Mary kommer att lämna den på hyllan.
:33:03
Men hon väl bättre av att veta att den är där?
:33:06
Ja. jag antar det.
:33:07
När ska vi bege oss ut på fisketur igen?
:33:09
- Det var fyra veckor sen...
- Ursäkta mig.
:33:12
Steve!
:33:15
- Ska jag bära böckerna åt dig?
- Tack!
:33:17
Det var längesen jag fick sällskap till skolan.
:33:20
Du livar upp den här stan.
:33:22
Snart kommer Handelskammaren...
:33:24
att lista dig som en av stadens sevärdheter.
:33:28
Måste du åka tillbaka direkt?
:33:31
Nej.
:33:33
- Bra, vi skolkar.
- Okej.
:33:43
Det är som en oas.
:33:45
- Jag tar hit alla mina patienter.
- Det förstår jag.
:33:48
- Blir det bra här?
- Ja.
:33:58
Inte nu, tack.
:34:00
Kommer du överens med Deemer?
:34:02
Oftast vet han inte att jag är där.
:34:04
Övrig tid oroar han sig för
att jag ska göra fel.
:34:07
- Han är en speciell kille.
- Ja.
:34:10
Har han sagt nåt mer
om assistenten som lämnade honom?
:34:15
Nej.
:34:16
Hur går det med näringen?
:34:18
Det här är det mest otroliga jag har sett.
:34:21
Hur lång tid tar det för en vanlig kanin
att bli fullvuxen?
:34:25
Jag vet inte. Fyra, fem månader, kanske.
:34:27
Han har en som har mognat på sex dagar.
:34:30
- Sex dagar?
- Det låter otroligt, jag vet.
:34:34
Det är ännu nytt och oförutsägbart.
:34:36
Man måste tänka på mycket...
:34:38
innan man kan experimentera på människor.
:34:41
En del av näringen, när den är instabil,
har till och med varit dödlig.
:34:45
Men vi vet att den har hållit
djur som inte matats med nåt annat vid liv.
:34:49
Stannar jag längre
kommer jag att missa min buss.
:34:52
Vilken bra öppningsreplik.
Jag står till din tjänst.
:34:55
Klarar sig dina patienter utan dig?
:34:57
Jag är en så duktig läkare
att de aldrig är sjuka.