:18:00
ska jag bli ihagkommen
för en sak: lsraels enhet.
:18:06
Symbolen för de tolv stammarna
som en gang kämpade om herravälde.
:18:12
Men deras aldermän star nu
framför mig, förenade,
:18:18
i en oförstörbar enhet.
:18:20
Du var den sista att
ga med i unionen, Ahab.
:18:25
Och som ett bevis pa din lojalitet
gav du mig din enda dotter, Abisag.
:18:34
Jag har älskat henne
som min egen dotter,
:18:37
precis som jag har älskat lsrael,
:18:40
för vilket hon har blivit
en levande symbol.
:18:46
Det var en ära för mitt hus.
:18:50
Och en ära för Davids hem.
:18:52
Mina dagar är snart förbi.
:18:56
Men lsraels dagar har knappt grytt.
:18:59
Det är hög tid att jag överlämnar tronen.
:19:04
Förbli var kung.
:19:06
Nej!
:19:07
- Hans Höghet, prins Adonia.
- Adonia?
:19:11
Jag red som en vilde
för att kunna delta i radet,
:19:15
sa fort jag fick budskapet.
:19:21
Skada mina tva hälfter.
:19:24
Soldaten.
:19:26
Och poeten.
:19:30
Jag har älskat er bada.
:19:33
Säg mig...
:19:35
- Finns det avundsjuka mellan er?
- Nej, Ers Majestät.
:19:39
Avundsjuka pa vad? Vill jag
utmärka mig som en lärd man?
:19:44
Det är Adonias öde att regera
och jag ska därför tjäna honom.
:19:49
Gud bestämmer vara öden, min son.
:19:53
När jag lag för döden,
:19:56
hörde jag en mäktig röst
i mörkret som sa:
:19:59
"Jag är Herren, din Gud,
som har satt dig pa tronen."