:51:03
-Jag måste ha pratat i en timme.
:51:06
-Något annat?
-Någonting du inte sagt mig?
:51:10
-Det är allt.
-Det är hela historien.
:51:15
-Han har förföljt mig.
-Det är så det är.
:51:18
- Det är inte så enkelt, eller hur?
- Vad menar du?
:51:23
-Han kunde ju knappast varit i parken
-i eftermiddags
:51:25
-Isåfall hade någon av oss sett honom.
:51:28
-Och den natten i hallen. Du sa att
hyresvärden kom upp en minut senare
:51:32
-Och hon såg honom inte, eller hur?
:51:35
-Vad försöker du säga?
:51:37
-Det är mindre än en vecka sen du kraschade
ner i floden med bilen.
:51:42
-Och hur du kom ur den verkar ingen
veta.
:51:45
-Men en sådan upplevelse måste ha varit
en allvarlig känslomässig chock.
:51:49
-Du tror att jag har inbillat mig allt?
-Du tror att jag är galen?
:51:53
-Det sa jag inte.
-Det menar jag inte.
:51:55
-Jag är en kompetent person.
-Om något, så är jag realist.
:51:59
-Jag inbillar mig inget.
:52:02
-Struntprat.
:52:04
-Alla inbillar vi oss saker.
:52:07
-Har du någonsin hört två personer
prata bakom dig...
:52:10
-och inbillat dig att de pratar om
dig.
:52:14
-Har du någonsin inbillat dig att du
sett någon du känner,
:52:17
-gått fram till de och sett att personen
var en främling.
:52:20
- Jag förstår in vad det har med detta att göra.
- Nämligen detta.
:52:24
-Våra inbillningar lurar oss.
:52:27
-Vi missuppfattar det vi ser och hör.
-Håller du med?
:52:31
-Jag antar det.
:52:34
-Om det kan hända till vardags,
:52:38
-tänk dig vad som kan hända om man har hög
feber eller efter en emotionell chock.
:52:44
-Det verkar inte rimligt att jag inbillade
mig allt det där.
:52:48
-Liknar den här mannen någon du känner?
:52:53
- En bekant eller din pappa?
- Nej.
:52:56
- Har du en polkvän här eller hemma?
- Jag vill inte ha någon.