Jules et Jim
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:50:02
Vad jag sett, förstått, gissat.
:50:04
Molnet som hotar... Jag vill tala
om Albert.

:50:07
Är du emot mig?
:50:10
Inte mer än Jules.
:50:12
Nu ska jag berätta min version.
:50:16
Det var Jules' generositet, renhet-
:50:18
-sårbarhet som besegrade mig-
:50:22
-en sån kontrast till andra män!
:50:25
Jag ville bota honom
från hans kriser-

:50:28
-men har förstått att de är
en del av honom nu.

:50:32
Men lyckan varade inte. Vi fick
ingen kontakt med varann.

:50:42
Hans familj var en plåga för mig.
:50:45
Dagen före bröllopet-
:50:47
-sårade mig Jules' mor djupt.
:50:51
Jules sa ingenting-
:50:53
-då hämnades jag genom att ta
tillbaka Harold, en gammal älskare.

:50:58
Ja, älskare. Sen kunde vi gifta oss-
:51:02
-och börja om från början.
:51:05
Hans familj flyttade norrut.
:51:09
Kriget bröt ut. Jules åkte österut.
:51:13
Han skrev eldiga kärleksbrev.
:51:18
Jag älskade honom på avstånd.
:51:21
Brytningen mellan oss kom
under hans första permission-

:51:24
-han var som en främling.
:51:27
Sabine föddes 9 månader senare.
:51:30
-Hon är inte särskilt lik Jules.
-Tro vad du vill. Hon är hans.

:51:33
Jag har gett honom en dotter,
det får räcka.

:51:37
Vi har skilda sovrum
och jag är fri igen.

:51:40
Kommer du ihåg Fortunio?
:51:43
Han var här, lika fri som jag...
:51:46
Han var rar. Vilken semester!
:51:49
Men han var för ung,
det var inte allvar.

:51:53
Och en vacker dag-
:51:55
-saknade jag Jules' överseende
och lugn.

:51:59
Jag saknade min dotter.

föregående.
nästa.