:30:06
Konrad.
:30:11
-Vad är det för mat?
-Det bästa stan har att erbjuda.
:30:14
Stridsvagnar går på bensin
och soldater går på ransoner.
:30:17
Jag måste äta samma sak som mina
män så jag vet hur långt de kan gå.
:30:31
-Konrad.
-Ja?
:30:36
Min julklapp till dina söner.
Du är befordrad till fanjunkare.
:30:50
Mina söner tackar er.
:30:55
Gå in.
:31:00
Vad är det om?
:31:02
Överste,
krigsfångar har berättat för mig-
:31:06
-att hjälplösa amerikanska fångar
har massakrerats.
:31:09
-Var då?
-Malmedy.
:31:12
Jag kan inte leda mina män utan er
försäkran om att de inte ska mördas.
:31:18
Jag vill ha ett intyg på att mina män
ska åtnjuta det skydd-
:31:23
-som krigsfångar garanteras
enligt Genèvekonventionen.
:31:26
Annars kommer fångarna
att göra uppror.
:31:30
Då dödar ni oss,
men ni kan vara säker på-
:31:33
-att vi dödar många av er.
:31:36
Det blir inget intyg
och det ska inte bli något uppror.
:31:39
Ni ska inte återvända till era män
för att uppvigla dem.
:31:44
Lyssna på mig, överste. Det finns
överlevande vid alla massakrer.
:31:49
Om någon av mina män kommer till
skada, så får ni bära ansvaret.
:31:54
Och ni kan inte gömma er.
:31:56
Och när ni hittas hoppas jag
att jag får binda repet runt er hals.