:21:01
Hon tyckte om gungstolen.
:21:05
Hon verkar ha anförtrott sig åt dig.
:21:09
Om henne söner hade funnits där-
:21:11
-hade hon inte behövt
anförtro sig åt främlingar.
:21:14
Hon berättade att ni aldrig
glömde bort henne-
:21:18
-att ni skickade pengar,
hjälpte till med Buds skolgång.
:21:22
Hon var så stolt över er.
:21:24
Hon ljög om sina söner
för att dölja sin skam.
:21:30
Texas hade tagit hennes söner.
:21:34
"Texas är en kvinna", sa hon-
:21:37
-"en stor, vild, vacker kvinna."
:21:40
"När ens son börjar bli stor"-
:21:44
-"står Texas där och viskar leende"-
:21:47
-"'Kom, så ska vi har roligt!"'
:21:50
"Det är alltid svårt
att uppfostra barn", sa hon.
:21:53
"Men mot Texas
har en mor inte en chans."
:21:57
Det var därför hon drev på Bud så.
Texas hade tagit er andra.
:22:02
Hon skulle se till att Bud fick en
utbildning eller dö på kuppen.
:22:07
Och hon dog.
:22:09
Miss Gordon, varför tyckte hon
så mycket om gungstolen?
:22:14
Hon fick den av er pappa. Hon skulle
inte ha bytt den mot en diamantring.
:22:20
Tack för att du var
så snäll mot henne.
:22:24
Snäll mot henne? Det var hon
som var snäll mot mig och andra.
:22:30
Hon förtjänade bättre av sina barn.
:22:43
-Miss Gordon...
-Du bär fortfarande revolver, ser jag.