1:02:02
Nyper man sig i armbågen,
känns det inte.
1:02:06
Förstår du vad jag säger?
1:02:10
Jag vet att du ska ge dig av.
1:02:18
Himlen är inte vit, den är blå.
1:02:21
Nyper man sig tillräckligt hårt,
gör det jäkligt ont.
1:02:26
Det är inte lila puder på sätena,
det är damm.
1:02:31
Det blåser inte genom vagnen,
det är bara varmt.
1:02:36
Vagnen har stått här i åratal.
1:02:39
- Det struntar jag i.
- Varför gör du så?
1:02:42
Varför fantiserar du så mycket?
Varför är allt så speciellt för dig?
1:02:47
Det är ju det.
1:02:49
Nej.
1:02:52
Det mesta är speciellt.
Du, det du gör...
1:02:55
Nej, absolut inte.
1:02:58
Mitt jobb handlar inte bara
om uppsägningar -
1:03:01
- men det är samma sak jämt ändå.
1:03:06
- Du får ju resa.
- Alla städer är likadana.
1:03:10
Men du bor i New Orleans,
på Bourbon Street.
1:03:14
Det är din dröm, inte min.
1:03:19
Vad drömmer du om, då?
1:03:22
Inget.
1:03:26
Vad hemskt!
1:03:31
Kanske.
1:03:33
Fryser du?
1:03:36
Nej.
1:03:39
Det är... som snöstormen.
1:03:45
Va?
1:03:46
I glaskulan.
1:03:51
- Är det inte nästan så? Det är det.
- Du ändrar dig aldrig.
1:03:58
Jag vill inte tänka på
att du ska iväg.