:42:01
- Är det så klokt?
- Är det klokt att prata med henne?
:42:04
Ni var hans närmaste chef.
:42:06
"Var." Är han verkligen historia?
:42:10
- Det verkar så.
- Det vore underbart.
:42:13
Men en ihärdig reporter
som Marie Jouvet...
:42:16
Vad ska jag säga till henne?
:42:19
- Att han var en idiot?
- Nej.
:42:21
Att han var världens turgubbe
med en efterbliven musslas hjärna?
:42:26
Givetvis inte.
:42:28
Vi båda vet att han var en idiot,
:42:31
men andra såg honom som den
bästa detektiven sen Sherlock Holmes.
:42:35
- Om jag säger som det är...
- Gör det inte. Han är borta.
:42:38
Låt dem ha sin hjälte.
Det rör inte er i ryggen.
:42:41
Är han verkligen borta?
:42:44
Jag har en otäck känsla av
att han endera dagen
:42:49
kommer att ropa "Tittöt!"
när jag öppnar bagageluckan.
:42:53
Ni har inget val.
:42:57
Tänk om jag inte klarar det?
Ni vet hur känslig jag är.
:43:01
Mina känslor bubblar under ytan,
som en flytande mina.
:43:05
- Jag kan inte göra det.
- Det kan ni visst.
:43:08
Kan jag göra det? Ja, det kan jag.
:43:12
Nej, gör det ni.
:43:25
Miss Jouvet.
:43:28
Vad trevligt att se er.
:43:31
Känn er som hemma.
Öppna en mussla.
:43:36
Hur skulle ni beskriva
inspektör Clouseau?
:43:39
Jag har aldrig känt nån som han.
:43:44
Han var... Han var unik.
:43:47
- Kan ni vara lite mer specifik?
- Ja, men...
:43:51
Han var...oortodox.
:43:56
- På vilket sätt?
- På alla sätt.