:22:00
Jag måste drömma.
:22:01
De där killarna i svarta pyjamaser hoppade på mig.
:22:05
Och råttan...jag såg dig på parkeringen.
:22:08
Det förklarar dig. Och ni killar...
:22:15
Jag har ingen aning om var ni kom från.
:22:17
Kan du sätta dig ner och ta det lungt -
:22:21
- så ska jag berätta var vi kom från.
:22:24
Den talar!
:22:26
Det är faktiskt ganska lätt, miss O'Neil.
:22:28
Och han vet mitt namn. Perfekt.
:22:33
För femton är sedan...
:22:35
Varför drömmer jag aldrig om Harrison Ford?
:22:41
Vi har bott här i femton år nu.
:22:46
Före det, var jag ett husdjur hos min herre Yoshi...
:22:53
- härmade hans rörelser från min bur -
:22:57
- och lärde mig den hemliga ninja konsten.
:23:01
När vi tvingades flytta till New York -
:23:06
var det för första gången jag var utan hem -
:23:09
- vandrandes runt i kloakerna,
ätandes vad jag kunde hitta.
:23:16
Och så en dag -
:23:18
- hittade jag en splittrad glasburk -
:23:21
- och fyra små sköldpaddor.
:23:24
Det var vi.
:23:26
:23:29
De små krabaterna kröp runt i
en konstig lysande gyttja -
:23:34
- från en trasig behållare i närheten.
:23:38
Jag samlade ihop dem i
en gammal kaffeburk -
:23:42
- och när jag vaknade nästa morgon -
:23:45
- fick jag en chock,
för de hade vuxit sig dubbelt så stora.
:23:50
Jag växte också, speciellt i intelligens -
:23:54
- och jag var förvånad över
hur intelligenta de verkade.
:23:57
Men ingenting hade kunnat
förbereda mig för vad som hände härnäst.