:24:03
Han hatade det.
:24:05
Hon gillade det.
:24:10
Det fick henne känna sig...
:24:15
Vaddå?
:24:24
Förfallen.
:24:27
Så han tog med henne till
deras rum?
:24:30
Vill du veta en sak?
:24:33
Jag har alltid hatat rostbiff,
till och med som barn,..
:24:36
..men har aldrig haft hjärta
att berätta för Mor.
:24:39
Vad hände i det där rummet?
:24:43
Jag vill verkligen inte berätta mer.
:24:47
Om du inte berättar, så...
:24:49
..går jag över själv och frågar dom.
:24:52
Du skulle bara våga.
:24:57
Snälla, gör det inte.
:25:04
Det är bara det, att jag vet att jag
inte kommer kunna sova inatt...
:25:11
.. om jag inte får höra
slutet på berättelsen.
:25:17
Vad som än hände i det rummet, så
satte det sina spår.
:25:24
Dom kom aldrig så långt
som till rummet.
:25:26
Han vägrade vara där,
som du minns?
:25:30
Så han gick?
:25:34
Han lämnade henne ensam i lobbyn...
:25:38
..kännandes vad hon kände...
:25:43
..trånande efter det hon
trånade efter.
:25:47
Hon var rosenrasande.
:25:49
Hon ville ge igen.
:25:54
Så hon tittade sig omkring.
:25:59
Såg hon en annan man?