Reservoir Dogs
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:29:03
Jag har inte lust
att ge honom till snuten.

:29:07
Men gör vi inte det, dör han.
Han bönföll mig om det.

:29:12
Okej, då kör vi honom till sjukhus.
Om han själv bad om det.

:29:18
- Han vet ju inget om oss.
- Han vet lite om mig.

:29:25
Du sa väl aldrig vad du heter?
:29:29
Mitt förnamn, och varifrån jag är.
:29:32
Varför?
:29:34
Jag sa varifrån jag är
för några dar sen. Vi snackade.

:29:40
Du borde inte ha sagt ditt namn.
:29:43
Han frågade.
:29:46
Vi hade kommit undan snuten.
Han var skjuten.

:29:49
Det var mitt fel att han sköts.
:29:53
Killen är en blodig röra.
Han skriker.

:29:57
Jag trodde han skulle dö på fläcken.
Jag försöker trösta honom.

:30:03
Jag säger att det ordnar sig,
och att jag tar hand om honom.

:30:08
Och så frågade han vad jag hette.
:30:11
Karln höll på att dö i min famn.
Vad fan skulle jag göra?!

:30:17
Säga: "Tyvärr, den upplysningen
kan jag fan inte ge dig"?

:30:22
"Det är mot reglerna"?
"Jag litar inte på dig nog"?

:30:28
Det borde jag kanske, men jag
kunde inte. Fan ta dig och Joe!

:30:34
- Det var säkert en vacker scen.
- Håll käften!

:30:37
- Är du känd hos snuten där hemma?
- Ja.

:30:41
Då är saken klar.
Jag som trodde risken var liten!

:30:44
Han kan ditt namn, ditt utseende,
din hemstad och din specialitet.

:30:48
De behöver inte visa honom
många bilder.

:30:52
Sa du nåt mer,
så de prickar in dig lättare?

:30:55
Måste jag säga åt dig fler gånger
att lägga av?

:30:59
- Vi kör honom inte till sjukhus.
- Då vet vi att han dör.


föregående.
nästa.