:14:00
är en åsikt
jag kan bestiga bålet för!
:14:04
Du har alltid varit en kättare.
:14:07
Jag tackar kvinnan som födde mig
:14:10
och att hon uppfostrade mig,
tackar jag ödmjukt för.
:14:14
Men att mitt jakthorn
inte bärs i ett osynligt hänge
:14:19
det får kvinnorna ursäkta.
Jag ska förbli ungkarl.
:14:23
Jag får se dig blek av kärlek
innan jag dör.
:14:26
Av vrede, sjukdom eller hunger,
ers nåd - men inte av kärlek.
:14:31
Nå, tiden får väl utvisa att
"En gång bär också vilda tjuren ok".
:14:36
Om den förnuftige Benedikt gör det,
så sätt tjurens horn i min panna!
:14:42
Låt sen måla mitt konterfej,
och med jättelika bokstäver
:14:47
kan ni inunder skriva: "Här kan ni
skåda Benedikt, den gifte mannen."
:14:52
Benedikt...gå in till Leonato
:14:56
och hälsa från mig
att jag inte ska mankera supén.
:15:00
Rannsaka ert samvete.
Farväl, mina herrar.
:15:07
- Har Leonato någon son?
- Nej. Hero ärver allt som enda barn.
:15:13
Älskar du henne, Claudio?
:15:16
Ack, ers nåd, då ni drog ut
i detta krig som nu är slut
:15:21
såg jag på henne
med soldatens blick
:15:25
och mitt råa hantverk tillät ej
böjelsen att bli till kärlek.
:15:30
Nu har jag kommit åter. Krigets
tankar har lämnat plats för annat.
:15:36
Nu fylls min själ
:15:40
av ljuvliga begär
:15:43
som viskar om Heros skönhet
:15:46
och påstår...
:15:51
...att jag var kär i henne
innan jag drog ut i fält.
:15:54
Snart lär du plåga ihjäl en
med en ström av ord.
:15:59
Älskar du Hero, så friskt mod!
Jag för din talan, och hon blir din.