:51:01
"Isande hån glittrar i de
grå ögonen, föraktfullt och grymt,
:51:06
"Varför är män så dumma
att de inte inser,
:51:10
"Visdomen som är gömd
bakom de märkliga ögonen.
:51:14
"Och dessa underbara människor,
:51:17
"Är du och jag."
:51:28
Fru Rieper...
:51:30
Får jag komma in?
:51:32
Ja...
:51:34
- Givetvis.
- Tack.
:51:40
Din dotter...
:51:43
är en tänkande och
:51:45
Iivfull flicka.
:51:47
Om hon är hos er för mycket
är det bara att säga till.
:51:49
Alla dessa nätter hon stannat,
har hon sagt att ni inte är emot det.
:51:54
Det är lite mer
komplicerat än så.
:51:58
Sedan fru Hulme och jag
kom hem,
:52:01
har Juliet betett sig ganska...
:52:04
upprört.
:52:07
Arrogant,
:52:09
Dåligt temperament, allmän irritation
Mycket okarakteristisk.
:52:14
Visst kan du inte motstå
en fin sherry, Dr. Hulme?
:52:17
Nej tack.
:52:20
Saken är...
:52:21
Yvonne har inte varit
sig själv heller.
:52:23
Låser in sig på rummet.
Skriver och skriver...
:52:27
Min fru och jag
känner att vänskapen är...
:52:33
ohälsosam.
:52:35
Inga argument emot, Dr. Hulme.
:52:36
All tid inomhus, arbetande
med deras noveller...
:52:39
De får ingen frisk
luft eller motion.
:52:41
Jag är inte säker på
vad ni menar, Dr. Hulme.
:52:44
Er dotter...
:52:46
verkar ha fått...
:52:49
en något...
:52:53
ohälsosam dragning till Juliet.
:52:55
Vad har hon gjort?
:52:56
Hon har inte "gjort" något,
det är...