1:07:03
För ditt eget bästa.
1:07:10
Familjen Hulme kommer
ta hand om mig.
1:07:13
De vill att jag bor med dem.
1:07:15
Var inte löjlig.
1:07:17
Du är vår dotter, du hör
hemma här med oss.
1:07:20
Jag hör hemma med Deborah.
1:07:24
Vi ska till Sydafrika!
1:07:26
Du ska inte någonstans.
1:07:28
Du är 15 år, Yvonne.
1:07:31
Du måste låta mig åka!
1:07:35
Vi talar om detta
när du har lugnat dig.
1:07:38
Jag kände mig mycket deprimerad,
och funderade på att begå självmord.
1:07:45
Livet känns
inte värt att leva,
1:07:48
döden en sådan
enkel utväg.
1:07:53
Älskling, ni kan fortfarande
skriva till varann.
1:07:54
Ilskan mot min mor kokade inom mig.
1:07:58
Eftersom hon är ett av
huvudhindren i min väg...
1:08:03
Plötsligt, medel att göra sig av
med detta hinder slog mig.
1:08:08
Om hon skulle dö...
1:08:12
Jag förmår inte uttrycka
värdet av Dr. Hulmes insatser
1:08:17
till Canterbury Universitet.
Både sociala och officiella.
1:08:21
Vi önskar både honom och
fru Hulme god lycka i framtiden.
1:08:37
Allting kommer att
bli bra, Gina.
1:08:41
Herr Perry lovade ge
mig 50 pund för min lerhäst.
1:08:44
Det blir 120!
1:08:46
Bara 30 pund till
och vi har råd!
1:08:49
Det fungerar inte!
1:08:52
Jag gick till
passkontoret idag.
1:08:55
Jag får inte ett
förrän jag är 20!
1:08:57
Det är inte sant!
Jag har ett!