:12:02
De...ber mig sitta och ger
mig en lång tillrättavisning-
:12:05
-om att när folk dör så ser man aldrig de igen
och hur jag ens kunnat inbillat mig det.
:12:10
Men jag visste vad jag hade sett och
var glad över att ha sett det.
:12:14
Jag har aldrig sett något
liknande sedan dess.
:12:15
Men...jag vet inte.
:12:18
På nåt sätt lät det mig veta
hur tvetydigt allting är.
:12:21
Även döden.
:12:23
Du har verkligen tur som kan ha
den här inställningen till döden.
:12:28
Jag tror jag är rädd för döden
24 timmar om dygnet, jag svär.
:12:33
Det är just därför jag sitter på ett tåg just nu.
Jag kunde ha flugit till Paris men jag är för rädd.
:12:38
Jag kan inte ro för det.
Jag kan inte hjälpa det.
:12:40
Jag vet att statistiken säger
bla-bla-bla, mer säkert eller nåt.
:12:43
När jag sitter i ett plan så
kan jag se det. Jag kan se-
:12:46
-explosionen. Jag kan se mig själv
fallandes genom molnen.
:12:49
Och jag är så rädd för de där få sekunderna
av medvetande innan man ska dö.
:12:55
Du vet, när man vet helt
säkert att man ska dö.
:12:59
Jag kan inte sluta att tänka så.
:13:02
- Det är jobbigt.
- Ja det tror jag säkert
:13:05
Verkligen jättejobbigt.
:13:11
- Jag tror detta är Wien
- Ja
:13:14
- Du ska gå av här va?
- Ja, vad synd.
:13:17
Jag önskar att vi träffats tidigare.
Jag gillade verkligen att prata med dig.
:13:22
Ja, jag också.
:13:24
Det var verkligen
trevligt att träffa dig.
:13:56
Jo, jag fick en galen ide, och
om jag inte frågar så kommer-
:13:59
-det alltid att förfölja mig.
- Vad?