:27:00
Och jag kan inte
följa med till Stamford heller.
:27:04
Jo, Mr Leland, det är pojken från imorse.
Men han är inte vilse. Han är min son.
:27:11
Jag har ett barn och han har
en fotbollsmatch om 20 minuter.
:27:15
Om han blir sen får han ingen trofé.
Och eftersom jag är här blir han nog det.
:27:20
Men vad jag beundras av
mest är att han inte gråter,
:27:22
utan har ett stort leende på sina
läppar och gör grimaser åt oss.
:27:30
Om ni är smarta vill ni ha mig lika
mycket för mitt engagemang och förmåga,
:27:35
som det faktum attjag måste
överge er nu och rusa över stan
:27:39
så att min unge vet att han
är det viktigaste i mitt liv.
:27:42
Och, Mr Leland, ditt egentliga skäl för att
avskeda mig borde vara om jag stannade här.
:27:52
- Jag gillar henne.
- Mycket.
:27:57
Jag miste nog jobbet! Men vi har tio
minuter på oss att hinna till matchen!
:28:03
Genväg!
:28:04
Trots allt så ärjag jätteledsen
för attjag tappade bort Maggie.
:28:10
Det gör inget. Det hände mig imorse.
:28:12
- Du tappade bort Maggie imorse?
- Ja. Hon följde efter kontorskatten.
:28:16
Det skulle ha hjälpt om du nämnt
hennes tendens att vandra iväg.
:28:20
Jaså. Och det kunde ha hjälpt...
Hitåt. Över!
:28:23
...om du nämnt Sammys tendens
att sticka upp saker i näsan!
:28:28
- Det gjorde han inte!
- Jo! Ända upp!
:28:31
Doktorn fick använda nån slags tång.
:28:33
Det kallas en krokodil.
Ett verktyg jag är mycket bekant med.
:28:38
- Okej!
- Upp med dig. Sätt fart.
:28:43
Där ser du? Jag sa att vi skulle hinna.
:28:47
- Några andra katastrofer?
- Lois Lane åt upp klassens fisk.
:28:51
Varför ärjag inte förvånad?
:28:53
- Förlåt, Sammy.
- Lois Lane?
:28:59
Kom! Vi måste skynda oss!