Fear and Loathing in Las Vegas
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:02:03
Det känns som en livstid, den sorts
höjdpunkt som aldrig återkommer.

:02:11
San Francisco i mitten på 60 talet...
:02:14
var en speciell tid och plats
att få vara en del av.

:02:17
Men ingen förklaring...
:02:20
ingen blandning av ord
eller musik eller minnen...

:02:22
kan komma i närheten av vetskapen
att du var där och levde...

:02:25
i tidens hörn i världen,
vad nu det betydde.

:02:38
Det var galenskap
i alla riktningar...

:02:40
hela tiden.
:02:42
Man kunde tända
gnistor överallt.

:02:47
Det var en fantastisk
universell känsla...

:02:49
att vad vi än gjorde så var
det rätt, och vi vann.

:02:52
Och det var det
som drev oss.

:02:57
Och känslan av
ofrånkomlig seger...

:02:58
över styrkan
av gamla och onda.

:03:00
Inte i något elak eller militärisk
betydelse... det behövde vi inte.

:03:05
Våran energi skulle helt
enkelt ta överhanden.

:03:08
Vi hade all drivkraft.
:03:11
Vi red på en vågkam
av en hög och vacker våg.

:03:16
Så nu, mindre än fem år senare...
:03:20
kan du gå upp i bergen i
Las Vegas och titta västerut...

:03:24
och med rätt
sorts ögon...

:03:27
du kan nästan se
det höga vattenmärket...

:03:30
platsen där vågen
slutligen bröts upp...

:03:32
och vände tillbaka.
:03:51
Rumsbetjäningen!
:03:57
God morgon herrn.

föregående.
nästa.