Primary Colors
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

1:48:01
-Visst var de snygga?
-Jo, men se på dig själv.

1:48:05
Jag sa ju att jag har haft midja.
Tyst nu.

1:48:09
Minns du när det var?
Det gör du inte, va?

1:48:13
-Partikontoret i Miami 1972.
-Ja, precis efter kongressen.

1:48:18
-Den glömmer jag aldrig.
-Vart vill du komma, Libby?

1:48:23
Till Eagleton. Minns du, Jack?
Jag hade känt dig i typ två dar.

1:48:30
Vi hörde att McGoverns vicepresident
hade fått elchockbehandling.

1:48:34
Innan det hade jag aldrig trott att
vi skulle förlora mot idioten Nixon.

1:48:39
Jag var helt övertygad om
att vi skulle vinna.

1:48:44
Kan du tänka dig, Henry?
Vi var så jävla unga.

1:48:48
Och han här...han bjöd ut mig.
1:48:52
Vi gick på
en liten kubansk restaurang.

1:48:55
Jag var helt förkrossad
och sa att CIA låg bakom det.

1:49:00
"Det måste vara CIA".
Jag vägrade tro att Eagleton var dåre.

1:49:04
CIA hade gjort honom galen. Inte att
McGovern var en stor jävla amatör.

1:49:10
Nej, de spelade orent. Och jag sa:
"Vi måste kunna jobba som CIA."

1:49:15
"Vi måste kunna jobba med skit."
Du sa nej.

1:49:19
"Vår uppgift är att stoppa sånt
och göra politiken ren."

1:49:24
"För om den är ren vinner vi."
1:49:28
"För våra idéer är bättre."
1:49:32
Minns du det, Jack?
1:49:34
-Det var länge sen.
-Du sa det själv, Libby.

1:49:39
Vi var unga. Vi visste inte
hur världen fungerade.

1:49:44
Nu vet vi. Om vi inte gör nåt
åt Picker, så händer två saker.

1:49:50
Vi dör. Allt vi har jobbat
för i 25 år dör - och det snabbt.

1:49:56
Och när folk tröttnar på Pickers
lågmälda rättfärdighetskör-


föregående.
nästa.