1:05:00
Ni var vänner.
1:05:03
Vi var barn då.
1:05:27
Er make sa att han skuIIe tänka på det.
1:05:30
Han fick mr Miyamoto...
1:05:32
att hoppas...
1:05:35
Det viII jag inte påstå.
1:05:38
Han sa väI inte nej?
1:05:40
Han sa inte att det var hoppIöst.
1:05:43
Inte uttryckIigen.
1:05:46
Svaranden uppmuntrades tiII att hoppas.
1:05:53
Hur ska man kunna veta
vad nån hoppas på eIIer tänker?
1:05:59
Men, mrs Heine...
1:06:03
är det rättvist tycker ni?
1:06:04
-Protest. Det är irreIevant.
-Inget är mer reIevant!
1:06:08
Det vet ni mycket väI.
1:06:10
Jag ber er!
1:06:12
TiII era hörnor.
1:06:14
Mrs Heine, jag ber om ursäkt för avbrottet.
1:06:19
Inga fIer frågor.
1:06:21
Tack, ni kan gå ner.
1:06:26
ÅkIagaren är kIar.
1:06:30
Mr Gudmundsson...
1:06:32
försvaret kan kaIIa sitt första vittne.
1:06:36
Försvaret kaIIar mrs Hatsue Miyamoto.
1:06:52
Min make kom hem uppspeIt.
1:06:55
Han väckte mig för att berätta.
1:06:58
Han hjäIpte CarI tiII sjöss...