:13:03
Hjälp! Hjälp!
Stopp! Hjälp!
:13:11
Hogarth? Hogarth?
Mamma!
:13:15
Vad håller du på med, vad menar
du med att gå ut själv mitt i natten.
:13:18
Tänk om något hade hänt?
:13:20
Jag är ledsen, mamma.
:13:21
Gör aldrig om det igen, Hogarth
:13:24
Jag var så rädd,
jag trodde jag hade förlorat dej.
:13:28
Mamma, du kommer inte tro det,
någonting åt upp vår TV antenn.
:13:35
Oh nej, Hogarth
Nej, nej! Det är sant!
:13:38
Men det är inte Sputnik
som herr Stutz trodde.
:13:41
Nej, det är en robot!
Det är sant!
:13:44
Och roboten är 30 m hög!
Och den äter metall!
:13:48
Sluta med det där!
:13:51
Sluta.
:13:53
Jag är...
:13:56
Jag är inte på humör.
:13:59
Kom nu.
Vi åker hem.
:14:18
En lugn, stanna inne typ dag,
i en stad...
:14:21
ganska lik vår egen.
:14:22
Men sedan, helt plötsligt,
helt utan förvarning...
:14:26
Kärvapenförintelse!
:14:29
Men hur överlever man
en kärnvapenattack?
:14:31
Hallå, hörde du om
tokige herr Stutz?
:14:33
Han sa att hans båt
körde på ett sjömonster.
:14:36
Jag hörde att den
sänktes av en meteor.
:14:38
Det var en metall meteor,
den åt hans båt. Min pappa säjer...
:14:42
Det var inget av de orsakerna.
:14:43
Vad vet du om det, viktigpetter?
:14:45
Hogarth, ska jag behöva
ta dej i örat?
:14:48
Händerna på huvet.
Platt på marken.
:14:51
Dags att ta skydd
bomber på väg.
:14:54
Ducka och ta skydd.
:14:56
Den är 15-20 m hög
och den äter bara metall.