1:06:04
Okej.
1:06:07
Det är inte okej.
1:06:14
Det är som att säga:
"Jag har kommit över det."
1:06:17
Det är det alla vill
att jag ska känna.
1:06:21
Till och med Donna, som har varit
helt gudomlig. Och min mamma...
1:06:27
"Planet störtade, gumman,
du måste resa dig igen."
1:06:31
Så ser hon det.
1:06:35
Så det har jag gjort. Rest mig.
1:06:38
Det är som att störta,
fast man gör det om och om igen.
1:06:42
Jag vet vad du menar.
1:06:45
Nej, jag kan föreställa mig
hur det kan kännas.
1:06:50
Sättet de talar om honom på...
Som om han var ett helgon.
1:06:57
Jag känner inte längre igen
människan som de talar om.
1:07:11
Inte för att han inte var
en bra människa.
1:07:16
Det var han.
Han var en riktigt bra människa.
1:07:20
Men han var inte fullkomlig.
Han hade ont om pengar.
1:07:31
Jag vill skylla på honom.
1:07:36
Eller vara arg på honom för...
1:07:42
När jag inte är det...
1:07:46
...kommer han så långt bort.
1:07:54
Och jag älskade honom.
Jag älskade honom verkligen.