:31:02
-Vår framtid vilar i er penna.
-Mäktigare än svärdet.
:31:07
Jag måste tänka på alla patienter.
:31:10
Utan Charenton har de ingenstans
att ta vägen, inga kläder, ingen mat.
:31:14
Fan ta dem! De är fån och idioter. Låt
dem dö på gatan som naturen avsett.
:31:20
Ni med dem?
:31:24
Om jag någonsin har hållit ut
en hjälpande hand...
:31:28
...låtit er promenera en vårdag,
skjutit in en extra kudde...
:31:33
...delat ert vin, skrattat åt era
vulgariteter och diskuterat med er...
:31:38
...så gör mig till lags nu. För er
egen och för hela Charentons skull.
:31:44
Ni är också poet.
Ni kanske borde fatta pennan.
:31:48
-Har jag ert ord?
-Uppriktigt sagt...ni sårar mig djupt.
:31:54
Vad är vitsen med er rehabilitering om
jag när jag beter mig rättfärdigt...
:32:01
...bara betraktas med misstänksamhet?
:32:05
Tror ni inte på er egen medicin?
:32:13
Ser man på.
:32:17
På Charenton har till och med
väggarna ögon.
:32:21
Inte sant?
:32:28
Nå?
:32:30
Jag talade med förnuft och medkänsla,
de verktyg som tjänar oss bäst här...
:32:35
-Och?
-Han svor att lyda.
:32:38
Han är mer än en patient.
Markisen är min vän.
:32:42
Ni har ett märkligt umgänge.
Om ni har allt under kontroll...
:32:47
-Det har jag.
-Då har jag en egen vän att besöka.
:32:56
-Doktorn.
-Jag är här för att hämta min brud.