:41:08
Ja, men jag tycker också det.
:41:19
(TELEFONEN RINGER)
:41:25
Ja... ja...
:41:43
Pappa, det är jag.
:41:48
Pappa!
:41:50
(LJUDLIG SÖMN)
:42:03
GÖRAN: Vi människor är som gröt.
:42:07
Först är vi som små havregryn -
små, torra, sköra, ensamma...
:42:12
Sen kokas vi med andra havregryn
och blir mjuka.
:42:16
Ett gryn kan inte skiljas från andra.
Vi klibbar ihop, ja, nästan upplösta...
:42:24
Tillsammans blir vi en stor gröt
som är varm, god och nyttig.
:42:29
Ganska vacker också. Jag tycker
faktiskt att gröten är vacker.
:42:33
Vi är inte längre små, torra, isolerade,
utan varma, mjuka, sammanklibbade.
:42:40
Vi är en del av nånting
som är större än vi själva.
:42:44
Ibland känns livet som en enda
stor gröt också. Tycker ni inte det?
:42:51
Nej...
Förlåt, jag står och drömmer här.
:42:57
- Ska du ha en klick?
- Ja.