:42:03
GÖRAN: Vi människor är som gröt.
:42:07
Först är vi som små havregryn -
små, torra, sköra, ensamma...
:42:12
Sen kokas vi med andra havregryn
och blir mjuka.
:42:16
Ett gryn kan inte skiljas från andra.
Vi klibbar ihop, ja, nästan upplösta...
:42:24
Tillsammans blir vi en stor gröt
som är varm, god och nyttig.
:42:29
Ganska vacker också. Jag tycker
faktiskt att gröten är vacker.
:42:33
Vi är inte längre små, torra, isolerade,
utan varma, mjuka, sammanklibbade.
:42:40
Vi är en del av nånting
som är större än vi själva.
:42:44
Ibland känns livet som en enda
stor gröt också. Tycker ni inte det?
:42:51
Nej...
Förlåt, jag står och drömmer här.
:42:57
- Ska du ha en klick?
- Ja.
:43:06
- Stanna här nånstans.
- Ska jag inte köra ända fram?
:43:10
- Nej, du kan släppa av oss här.
- Klart att jag kör er ända fram.
:43:17
- Snälla, du behöver inte!
- Klart att jag kör ända fram!
:43:27
- Snygg bil ni åkte med! Eva!
- Hallå!
:43:30
- Vem var det som körde?
- Var det din nya farsa?
:43:34
Men svara då! Är du döv också?
Både döv och blind.
:43:39
Ge tillbaka glasögonen.
Men ge tillbaka glasögonen!
:43:45
Oj!
:43:46
(DET RINGER IN)
:43:48
Stefan, vad har du gjort?
Din jävla idiot!
:43:57
ELAK FLICKA 1: Vad hände?
:43:59
ELAK FLICKA2:
Vet inte. Gick de sönder?