:31:00
Tack för allt du gör.
:31:03
- Det här är hans vän, kommissarie...
- Danilov.
:31:09
Tanja är som en dotter för mig.
:31:11
Hon passade Sasja när jag arbetade.
Hon undervisade honom i tyska.
:31:15
Alla dessa böcker är hennes.
Hon läste tyska vid universitetet.
:31:20
- Vilket universitet?
- Moskvas.
:31:27
Moskva.
:31:32
- Borde vi inte...?
- Visst, vi fortsätter.
:31:37
Ert erbjudande att namnge
er gruva efter mig är...
:31:44
...en stor ära.
:31:47
Ä-R-A.
:31:51
- Ja, jag vet. Ära.
- Mycket bra.
:31:56
Borde vi inte...försöka visa
att det inte bara är jag som kämpar.
:32:01
Det är en utmärkt idé, Vasilij.
:32:05
Vi kan gå ännu längre.
Ja, vi kan gå ännu längre.
:32:08
Er kamp för att hålla
kolproduktionen igång
:32:12
är lika ärorik som min.
:32:18
Det är inte C i kol
:32:21
bara ett L.
:32:25
Tala om, om jag är för snabb.
:32:28
- Nej, det går inte för fort.
- Säkert?
:32:33
Ska ni inte vila lite?
Breven kan vänta tills i morgon.
:32:37
Vi måste fortsätta.
Vi är inte trötta. Tack, fru Filipov.
:32:41
Dessa människor
har bemödat sig att skriva till oss.
:32:45
l morgon kanske vi inte
finns här och kan svara.