1:09:03
Jag har aldrig sagt att han är min son.
1:09:06
Har jag?
1:09:07
Orden "Jag har en son som heter Marcus"
har jag aldrig uttalat.
1:09:11
Du valde att tro det?
1:09:13
Jaha, okej.
1:09:15
Så det är bara jag som fantiserar!
1:09:17
Jag ville tro att du hade en son, så jag
lät min fantasi löpa amok.
1:09:21
Självklart spelade jag en roll i det också,
det förstår jag.
1:09:23
Nej! Inte alls. Jag träffade dig och tänkte
"snygg kille".
1:09:27
Gud, hoppas att han har en son.
Helst en töntig tonåring.
1:09:30
Sen dök du upp hemma hos mig tillsammans
med Marcus, och bingo!
1:09:33
Nu kopplade jag ihop allt fel på grund
av någon djup inre längtan som jag har.
1:09:38
Straffa inte dig själv så hårt för det.
1:09:42
Det kan hända vem som helst.
1:09:47
När jag först träffade dig, tyckte jag att
du verkade lite innehållslös.
1:09:54
Men sen fick du mig att ändra mig.
1:09:58
Kanske hade jag rätt.
1:10:00
- Rachel, lyssna nu.
- Ja?
1:10:12
Förlåt, men du har rätt.
1:10:18
Jag är...innehållslös.
1:10:24
Jag är egentligen...ingenting.
1:10:32
Jag vet inte vad i helvete jag tänkte på.
Jag ber om ursäkt.
1:10:55
Hej då, Ellie.
1:10:57
Marcus, min kille!!
1:10:59
Hej då, Marcus!