1:17:03
I alla fall, så gick jag för att titta på
din utställning, utan att veta exakt varför-
1:17:09
-och sen såg jag din...tavla.
1:17:13
Jag bara stirrade.
1:17:15
Sen måste jag bara fort därifrån.
Jag sprang hem.
1:17:19
Och jag började skriva. Jag--
1:17:22
Bara skrev, hela natten.
1:17:24
Jag skrev hela natten
och in på morgonen.
1:17:27
Det var därför jag var sen.
Jag skrev.
1:17:29
Och vet du vad?
1:17:31
Jag var lycklig när jag gjorde det.
1:17:35
Jag var verkligen lycklig för första
gången på länge.
1:17:38
Och sen så fort jag kände
denna lyckokänsla så, ville jag--
1:17:41
Så ville jag vara med dig.
1:17:46
Du var den första människa
jag ville vara med.
1:17:48
Sen slog det mig, det här var vid sextiden
på morgonen, och det bara slog mig att-
1:17:52
-anledningen till att jag var så ledsen,
när du var lycklig-
1:17:57
-och att jag var gladare,
när du var ledsen-
1:18:00
-var inte för att jag inte ville
att du skulle vara lycklig.
1:18:03
Det var för att jag ville vara en del
av det som gjorde dig lycklig.
1:18:07
Jag, vill göra dig lycklig.
1:18:35
Så, det jag undrar nu är--
1:18:40
Jag menar, om du har nån reaktion
på vad jag just sagt.
1:18:44
Eller mer bestämt, vill du
äta middag med mig i morgon kväll?
1:18:48
Kanske?
1:18:59
Ursäkta mig, jag måste
definitivt ha en drink till.