:23:00
Det är slut. Jag borde köra ner min
bil i havet så det kan få ett slut.
:23:04
Låt bli att prata sådär.
:23:09
Han sprang över Pacific Highway.
Han hade ingenting.
:23:12
Skulle jag ha lämnat honom där?
Han hade blivit dödad.
:23:20
- Jag något att bekänna.
- Vaddå?
:23:23
Du vet, du sa ju att du skulle be
för att komma in på Stanford?
:23:28
Ja.
:23:29
Härom natten bad jag också om något.
:23:33
Vaddå?
:23:36
Jag bad att du inte skulle
komma in på Standford.
:23:40
Varför?
:23:42
Jag trodde inte att det
skulle funka.
:23:46
Jag satt här och tänkte:
Oj, min bön blev besvarad.
:23:50
Jag borde vara lycklig.
:23:52
Jag kom in på Orange County Universitetet,
och du kan kanske också komma in på OCU.
:23:56
Du kan studera kreativ litteratur,
och jag kan studera marin biologi...
:23:59
och vi får vara tillsammans.
:24:01
Men jag började att känna
mig riktigt skyldig.
:24:04
Detta var din dröm och jag
är bara egoistisk.
:24:09
Jag mår jättedåligt.
:24:11
Ashley, det är inte ditt fel.
:24:15
Jag vill försöka att
göra allt bra igen.
:24:17
Tack, men...
:24:19
Jag tror verkligen inte det finns
något du kan göra.
:24:22
Kanske. Tanyas farfar
sitter med i styrelsen på Stanford.
:24:26
Och Tanya är min kompis,
så hon kan kanske hjälpa oss.
:24:31
Min farfar gör sig inte till för
vem som helst.
:24:34
Jag ber dig.
Kan du inte bara hjälpa oss?
:24:37
Ser du inte att jag har
mycket att göra?
:24:45
Varför går du inte ut och
kollar hunden?
:24:47
Ge honom lite vatten, ok!
Så sköter jag det här.
:24:56
Vi blir tvungna att ha ett
litet snack.