:06:04
Mördad
:06:10
Hur?
:06:13
Han blev knivhuggen
:06:27
Pyle är död.
-Ja
:06:33
Han älskade mig.
-Ja, det gjorde han
:06:44
Jag beklagar verkligen
:06:49
Jag går till mina mammor
:06:55
Jag måste tänka
:07:10
Jag träffade Pyle där man träffas. På hotell Continental...
:07:15
...och där, varje morgon kl 11. Jag är engelsman.
:07:19
Jag har vanor. Jag dricker te
:07:21
Jag är reporter, så jag lyssnar
:07:24
Jag har en hyresgäst. Jag tycker om att se på henne
och hennes vännina när de kommer
:07:30
Och där satt Alden Pyle
:07:32
Ett ansikte utan historia, utan problem,
ett ansikte vi alla haft
:07:37
Hej, jag heter Alden Pyle.
-Jag heter Thomas Fowler
:07:39
Från London Times?
-Du har gjort din läxa
:07:42
Jag har läst dina artiklar
:07:44
Får jag slå mig ner?
-Varsågod
:07:47
Och vad har fört er till Saigon herr Pyle?
:07:50
Jag är med återuppbyggnadsenheten,
på medicinsidan
:07:53
Med specialitet på bakteriella
sjukdomar, de är väldigt vanliga här
:07:56
Och lätta att bota
:07:58
Jag bara titta en för en kopp te på vägen till kontoret