:32:01
I så många ord, ja.
:32:04
Ja, då tror inte jag
det, Mr. Bloom.
:32:07
Om inget kommer att ändras, är det
lika bra att det inte gör det-
:32:10
-på det sättet som saker inte
har ändrats på hela tiden.
:32:14
Det är inte som om du förlorar någonting.
Du kan fråga vem som helst i staden.
:32:20
Varför köper du denna
mark, Mr. Bloom?
:32:23
Någon sorts medelålderskris?
:32:25
Istället för att köpa en
cabriolet, köper du en stad?
:32:28
Att hjälpa folk
gör mig glad.
:32:31
Jag är inte övertygad om
att du borde vara glad.
:32:34
-Jag är ledsen. Har jag kränkt dig?
-Nej.
:32:38
Du gjorde precis
vad du lovade.
:32:40
Du kom tillbaka.
Jag väntade på dig tidigare.
:32:52
Du är Beamens dotter.
:32:55
Ditt namn är annorlunda.
Har du gift dig?
:32:59
Jag var 18. Han var 28. Det visade
sig att det var en stor skillnad.
:33:12
Jag säljer inte detta
hus, Mr. Bloom.
:33:17
Jag förstår.
:33:19
Tack för din tid.
:33:32
-Den sitter fast.
-Ja.
:33:45
-Jag är ledsen!
-Det är okej. Bry dig inte om det.
:33:48
-Nej, jag...
-Snälla! Gå bara.
:33:52
-Men...
-Gå.
:33:57
De flesta män i den situationen hade accepterat
sitt misslyckande och gått vidare.