1:06:00
Det är Charlene som
förbereder middagen.
1:06:02
På tal om kontraktet...
1:06:03
Jag har inte känt lukten av
hemlagat sedan jag var liten.
1:06:07
Verkligen?
Hur som helst...
1:06:09
Man får tilllbaka så många
fina minnen.
1:06:11
Gör du? Hur som helst,
matsalen är närmare...
1:06:14
Bordet ser så
inbjudande ut.
1:06:17
-Jo. Synd att det är så litet bara.
-Litet?
1:06:22
Det är kanske stort.
1:06:24
Stort bord, och det
finns plats för en till.
1:06:28
Om det inte
ställer till besvär?
1:06:32
Låt mig bara gå och titta om
det finns tillräckligt med mat.
1:06:35
Jag är inte säker.
För det är-
1:06:36
-det är så att...
det är kvällen som-
1:06:38
-Yiminum, den...
helgen när-
1:06:42
-vita äter väldigt små portioner,
för det var kvällen som vår Herre-
1:06:45
-kom ner och gav oss mat, och det
var för mycket, så han sa "nej".
1:06:49
Så då fick han
en mindre portion-
1:06:52
det är därför vi kanske
inte har så det räcker.
1:06:53
Så jag ska bara gå och kolla upp vad
vår Herre säger. Ett ögonblick.
1:06:58
Kom hit, William.
1:07:00
Kom hit.
Är du hungrig?
1:07:04
Charlene...
1:07:06
Om jag någonsin skulle behöva
en tjänst , så är det nu.
1:07:08
Visst, baby.
Vad som helst.
1:07:10
Tack!
1:07:21
-Mrs Arness.
-Ja?
1:07:25
Min familj och jag vill gärna
bjuda dig på middag.
1:07:29
Det hade jag inte väntat mig.
Men om ni insisterar så.
1:07:33
-Och efter kan vi skriva kontraktet.
-Självfallet.
1:07:36
Maten är serverad.
1:07:40
Jag växte upp i södern.
Det luktar som vår Ivys jambalaya.
1:07:46
Hon var så underbar.
1:07:48
Hon fick inget betalt, så klart.
1:07:51
Men då hade människor standard
på sin service.
1:07:54
Och Ivy visste att man serverar från
vänster och dukar av från höger.