1:16:00
Jag skriver upp den
här hedersomnämningen.
1:16:03
Tack. Tack.
1:16:15
Tro det eller ej, jag behöver
två underskrifter till-
1:16:18
-sen är det nog.
1:16:20
-Hur är det nya stället?
-Det är sött.
1:16:22
Jag ska säga dig, Bronx är
ett växande självstyre.
1:16:25
Du ljög inte, Kenneth.
Det ser otroligt ut.
1:16:28
Jag sade ju att de skulle
fixa det, eller hur?
1:16:31
Friedmans, möt Alex
och Nancy.
1:16:33
-Hej.
-Hej.
1:16:34
Vi kan inte tacka
er nog.
1:16:35
Det här är bara ett drömhus.
Det är så tyst.
1:16:38
Älskling, vore inte det här
bra för dina sömnproblem?
1:16:41
Jag är redan dåsig.
1:16:42
Vem vill springa upp
och säga hej?
1:16:44
Vi borde fortsätta.
1:16:46
Det borde vi. Vi måste...
1:16:48
Ja.
1:16:48
Nonsens!
1:16:50
Ni drog ut kvinnan från
en brinnande byggnad.
1:16:52
Ni skulle krossa hennes hjärta
om ni inte säger farväl.
1:16:55
Kom igen!
1:16:56
Mrs. Connelly, jag tog med en
överraskning till dig!
1:16:59
Mrs. Connelly!
1:17:03
Hennes hörsel.
1:17:04
Se vem som är här.
Hon sover.
1:17:08
Hjärtat.
1:17:13
Hon är stel.
1:17:15
Nej. Hon har bara
svårt att höra.
1:17:19
Mrs. Connelly!
1:17:28
Hon är död.
1:17:30
Stackars liten.
1:17:32
Nej.
1:17:34
Hon kan inte vara död.
1:17:36
Jag förmodar att hennes
tid var inne.
1:17:40
Kom igen, jag ringer
Friedmans.
1:17:42
Ni behöver inte stanna
för detta.
1:17:44
Kom.
Kom, kom, kom.
1:17:49
Måste ha varit all
upphetsning.