Hope Springs
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:14:00
Kan du hämta mig vid tiotiden?
:14:02
Utmärkt.
:14:16
Hur ser jag ut?
:14:19
Du har ett dramatiskt ansikte,
mr Fisher.

:14:22
Förhoppningsvis kan jag
framhäva den egenskapen.

:14:27
Dramatiskt?
:14:30
Kan du sitta i den där ställningen
i en halvtimme?

:14:34
Inga problem.
:14:36
Lägg händerna i knät
när du ätit klart din...

:14:42
- Får vi prata?
- Ja, det går bra.

:14:46
Mandy sa till Joanie, som sa till Tina,
som sa till mig, vad som hänt dig.

:14:51
- Kan du luta huvet...?
- Förlåt.

:14:54
Inte riktigt så mycket.
:14:57
Om du fixerar blicken är det
lättare att hålla huvet stilla.

:15:04
När smärtan väl gått över,
:15:08
är du en bättre och starkare man
än om det aldrig hänt.

:15:12
- Om den nånsin går över.
- Det är det enda bra med smärta.

:15:15
- Den går över.
- Jag har tänkt på en sak.

:15:21
För sex månader sen
började hon med yoga.

:15:25
Det gjorde henne lycklig.
:15:27
Jag tänkte:
"Hur kan nån bli så lycklig av yoga?"

:15:30
Hon blev ännu lyckligare
när swamin delade in dem i par.

:15:34
- Swamin?
- Ja.

:15:36
Han bad dem sitta på golvet,
rygg mot rygg med låsta armar,

:15:41
och pressa mot varann och skandera.
:15:44
- Skandera?
- Det kanske var det som gjorde det.

:15:48
Du förstår, de jobbade ju i par...
:15:51
Det var kanske då
jag förlorade henne.

:15:55
Kanske killen som hon var
ihopparad med

:15:59
var Roger Pelham.

föregående.
nästa.