Open Range
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

1:03:06
Vi får inte in våra tjocka fingrar
i de här hålen.

1:03:09
Alltför många
brutna knogar.

1:03:11
Jag ska hämta er
något större.

1:03:12
-Nej, vi klara oss.
-Nej, nej, det gör inget.

1:03:16
Det är trevligt att sitta vid ett
bord dukat med fint porslin.

1:03:21
De tillhörde min mor.
1:03:23
Det enda från henne
klarade igenom resan hit.

1:03:28
Jag vet inte varför
jag tar fram dem.

1:03:29
Jag kan inte hålla
i dem heller.

1:03:32
Jag antar att det får
mig att känna mig bra.

1:03:35
Jag säger bara vad jag tänker,
bra eller dåligt.

1:03:37
Jag beundrar det.
1:03:39
Försök dig på att leva
tillsammans med det.

1:03:41
Ser du?
1:03:44
Behöver ingen fru eller hem.
1:03:45
Vi är precis som...
ett gammalt gift par.

1:03:49
Är det giftermålet som
skrämmer er två-

1:03:52
-eller att slå er till ro?
-Nej, vem skulle vilja ha honom?

1:03:54
Lika skranglig och skabbig
som en raggig gammal hund.

1:03:58
Vad säger du om jag håller ditt
huvud under vatten för ett tag?

1:04:12
Jag var gift en gång i tiden.
1:04:15
Det visste du inte,
eller hur, Charley?

1:04:18
Hade fru och barn.
1:04:20
Ett fint hem, också.
1:04:22
Inget finare,
men vi var unga.

1:04:26
Vi älskade varandra.
1:04:29
Aldrig ett ont ord.
1:04:32
De fick fläcktyfus och dog.
1:04:34
Och efter det, så var det ingen
större idé att stanna där.

1:04:38
Jag antar att jag har
ändrat mig-

1:04:40
-nu när jag börjar
bli till åren kommen.

1:04:48
Om Button överlever och klarar
oss överlevandes från Baxter,-

1:04:53
-så svär jag på att det ska finnas
ett hem där han kan sova-

1:04:57
-istället för den
kalla prärien.


föregående.
nästa.