:14:03
Du är skild, va?
:14:06
- Syns det?
- Man känner ju igen sig själv...
:14:13
- Varför lämnade din fru dig?
- Den första eller den andra?
:14:18
Flera år tidigare hade jag fått
diagnosen prostatacancer.
:14:22
Fast behandlingen varit lyckad, hade
jag dragit mig tillbaka till stugan-
:14:28
- bort från det moderna livets
förväntningar och förvecklingar.
:14:32
Under året som följde
på mitt möte med Coleman-
:14:35
- tiden då han skrev sin bok,
åt vi ofta middag tillsammans.
:14:41
Ibland spelade vi gin rummy
om några encentare.
:14:44
Ibland lyssnade vi på musik från
en liten radiostation i Springfield-
:14:49
- som spelade hitlåtar
från 1940- och -50-talen.
:14:52
Det var under den tiden som Coleman
drog mig tillbaka till livet-
:14:57
- samtidigt som han kämpade mot
Athena college.
:15:02
- Hur går det med boken?
- Den kom och försvann.
:15:06
Vilket betyder att den är värdelös.
:15:10
Ja.
:15:13
Man höjer inte status på ett college
utan att stöta sig med kultursnobbar.
:15:17
En bok med titeln "Spooks" låter ju
som en galnings sjuka fantasier, så...
:15:27
Allt det här är meningslöst.
:15:30
Om man bortser från det välbehag
läsningen av gamla kärleksbrev ger.
:15:40
Vem är flickan?
:15:43
- Det är Steena Paulsson.
- Mycket söt.
:15:47
- Är det du?
- Ja, det är jag.
:15:50
Vi träffades på universitetet
i New York.
:15:53
Det var 1948 och jag hade fått
statliga bidrag efter min tid i flottan.
:15:58
Jag bodde i Greenwich Village då
och brukade gå in på biblioteket.