:59:02
- den rättmätige arvingen
till hans rike.
:59:08
Men sanningen är aldrig enkel.
:59:13
Samtidigt är den det.
:59:15
Sanningen är att vi dödade honom.
:59:21
Genom tystnad gav vi vårt samtycke.
:59:25
Vi kunde inte fortsätta.
:59:29
Vad kunde vi se fram emot?
Att bli utrensade som Kleitos?
:59:35
Skulle vi avstå våra rikedomar
till asiatiska snyltare?
:59:40
Att blanda raserna? Harmoni?
Strunt!
:59:44
Handlade det inte om Alexander själv
och hans makt över folk?
:59:53
Jag trodde aldrig på hans dröm.
Ingen av oss gjorde det.
1:00:00
Det är sanningen om hans liv.
Drömmare tröttar ut oss.
1:00:06
De måste dö innan de tar livet av oss
med sina fördömda drömmar!
1:00:11
Släng bort alltihop, Kadmos!
Det är en gamlings pladder.
1:00:18
Skriv i stället:
"Han dog av feber och svaghet."
1:00:26
Han kunde ha stannat i Makedonien
och skaffat familj.
1:00:31
Då hade han fått dö som en firad man.
1:00:36
Men det passade inte Alexander.
1:00:39
I hela sitt liv försökte han
göra sig fri från fruktan.
1:00:45
Och genom det - och bara det -
blev han befriad.
1:00:52
Den friaste människa jag träffat!
1:00:58
Det tragiska med honom
var den tilltagande ensamheten-