:03:02
-Farväl, Broadway.
-Sluta.
:03:04
Var inte en sån diva.
:03:06
Lola. Från och med i dag
heter jag Lola.
:03:09
Sen jag var fem har jag vetat
att jag borde heta Lola.
:03:12
Du heter Mary enligt födelseattesten.
:03:16
Och det tänker jag kalla dig för.
:03:19
I min familj är jag en flamingo
bland duvor.
:03:37
Farväl, New York. Farväl alla chanser
att bli en känd skådis.
:03:54
DU ÄR NU I NEW JERSEY
:03:58
GE UPP ALLT HOPP
:04:00
Föräldrar vill att man drömmer,
sen flyttar de till New Jersey.
:04:04
Det är obegripligt.
:04:05
VÄLKOMMEN TILL DELLWOOD
:04:07
-Välkommen till Dödwood.
-Får hon säga så?
:04:26
Kom nu. Snabba på.
:04:29
Nu tittar vi på det nya huset.
:04:37
-Men mamma...
-Det är bara gräs.
:04:39
Men det finns ju överallt.
:04:44
Verandan är mitt sovrum.
:04:46
Det banala är inte
det enda jag kämpar emot.
:04:49
Djup orättvisa är nåt annat.
:04:51
Jag kan bara lita på Stu Wolff,
den störste poeten sen Shakespeare-
:04:55
-och sångare i Sidarthur.
:04:58
Han leder mig
genom mina mörka förortsdagar.