1:05:00
Jag är ledsen,
men jag hade inget val.
1:05:03
-Varför?
-Jag ville ha den på Sidarthurs fest.
1:05:08
När tänker du ge upp?
1:05:11
Du kan inte ha tagit klänningen-
1:05:13
-för jag har klänningen inlåst
i teaterrummet.
1:05:18
Det finns sätt...
1:05:20
-Var är den nu?
-Tillbaka på sin plats, utan en skråma.
1:05:24
Den ser likadan ut, men annorlunda.
1:05:27
Hon är för mycket. Först tar hon
en klänning, hänger tillbaka den-
1:05:31
-och går på en fest
där ingen såg henne.
1:05:34
Klänningen var blöt och Stu Wolff
fick mig att byta till nåt torrt.
1:05:38
Han ville att jag skulle trivas.
1:05:40
Efter avskedskonserten hade han inget
bättre för sig än att se Mary torr.
1:05:46
Han skickade den till pappa i limousin.
1:05:49
En klänning i limousin?
Tänk er det.
1:05:52
-Han gillar pappa och hans hund.
-Gav hunden honom en autograf?
1:05:56
Jag tog verkligen klänningen.
1:05:59
Stu Wolff gav den här
till mig personligen.
1:06:03
Hans t-tröja.
Var kommer den annars ifrån?
1:06:06
En loppmarknad, som allt annat.
1:06:08
-Den här servetten torkade hans tårar.
-Ta DNA-prov på den...
1:06:13
Jag glömde halsbandet hos honom.
Han skickar det med bud.
1:06:17
En klänning i en limousin.
1:06:19
Det är väl bra,
annars hade den fått ta taxi.
1:06:24
Du är rolig.
Du borde bli komiker.
1:06:26
Kan vi återvända till repetitionen nu?
1:06:30
Vi har så mycket att göra
innan onsdag kväll.
1:06:33
Du tror väl mig?
Carla ljuger.
1:06:36
Vi har arbetat så hårt med uppsättningen-
1:06:39
-och du ska inte få förstöra den för mig.
1:06:49
Vi har alla fått nog.
1:06:53
Har du det?
Har du äntligen fått nog?