:30:04
Du vill vara en martyr.
Perfekt.
:30:06
Fortsätter du så här vet
jag inte vad vi ska ta oss till.
:30:11
Vad händer?
:30:12
Inget. Din bror har
fått blåmärken igen. Det är allt.
:30:18
Klumpigt.
:30:22
Vem gjorde det här?
:30:25
Reggie. Börja inte.
:30:27
Snälla, bli inte paranoid.
:30:29
Bli inte paranoid?
Det har hänt två gånger nu.
:30:33
Är det inget säger du?
:30:35
Nej. Allt jag säger
är att sånt händer.
:30:38
Han får vara mer försiktig.
:30:40
Varför vägrar du se det uppenbara?
Det här är inte normalt.
:30:44
Kanske farfar
kan prata med Paul.
:30:47
Vad mer kan jag göra?
:30:49
Jag måste ta bort rost från golvet.
Var fan är mattkniven?
:30:53
Jag öppnade lådor igår.
Den måste finnas där inne någonstans.
:30:57
Jag förstår mig inte på dig.
:30:59
-Uppriktigt, jag gör inte det.
-Vad händer här?
:31:03
Allt är fint. Kunde inte vara
bättre, inte sant, mamma? Fantastiskt!
:31:07
prova packa upp någonting.
:31:18
Vad är det?
:31:22
Du tänkte inte fråga mig varför.
:31:24
Va?
:31:27
Varför jag stannar.
:31:31
Och?
:31:33
Jag ville du skulle fråga.
:31:38
Min pappa är liksom sjuk.
:31:42
Han har den här sjukdomen.
:31:46
Det kallas "Haughtingtons Syndrom".
:31:51
Precis innan Paul
föddes var det verkligen illa.
:31:55
Han fick anfall.
:31:58
Men du kan inte föreställa dig...