:44:01
- Okej?
- Okej.
:44:02
Jag förstår. Tack.
:44:13
Madame Archer.
:44:16
Hallå.
:44:18
- Vi väntade dig för fem dagar sedan.
- Jag är ledsen.
:44:21
Min bror och hans familj,
hittade du dem?
:44:23
Jag var vid deras hus,
men det var tomt.
:44:26
- Tomt?
- Det hade blivit rensat.
:44:30
Så jag åkte, en gammal kvinna,
vinkade till mig.
:44:33
Jag gick till huset. Hon hade
två små flickor. De är i säkerhet.
:44:37
Okej.
:44:38
Men..
:44:40
Min bror och hans fru...
kände damen till dem?
:44:47
Min bror är död.
De skulle aldrig lämna sina barn.
:44:51
Kanske de klarade att ta sig hem,
Tatiana. Och är gömda.
:44:56
Snälla, kan du åka tillbaka
och hämta flickorna?
:44:59
Det går inte. Det finns
lnterhamwe vägspärrar överallt.
:45:06
När jag kom fram till de
föräldralösa barnen..
:45:09
... var lnterhamwe där.
:45:12
De hade redan börjat
döda barn.
:45:16
De tvingade mig att se på.
:45:20
Där var en flicka,
:45:22
som hade sin lillasyster på ryggen.
:45:28
När de skulle hugga henne
så ropade hon efter mig.
:45:34
''Snälla låt dem inte döda mig.
:45:37
Jag lovar att jag inte kommer
att vara Tutsi längre.''
:45:39
Jag kan inte.
:45:49
De inriktar sig på Tutsibarn, Paul,
för att utplåna nästa generation.