:54:02
Nej.
:54:04
-Jag vill gå.
-Kan du läsa datumet för mig?
:54:07
"17 November, 1989."
Albert var nio. Här är hans journal.
:54:11
Kan du läsa detta högt?
:54:13
-Nej.
-Snälla.
:54:15
Det är inget viktigt.
Kom igen.
:54:18
Herregud.
:54:24
"Jag kom hem från skolan.
Mamma var i köket med en mystisk tant.
:54:28
"Mamma sa åt mig att gå till mitt rum.
Jag trodde att jag var i knipa.
:54:31
"Hon stängde min dörr och sade,
Purre blev påkörd av en bil och dog.
:54:35
"Sedan gick vi tillbaka till
tanten i köket..
:54:37
"och hon sade att jag skulle stava för
att visa att jag var en bra rättstavare.
:54:40
"Jag sa att jag måste gå
på toaletten.
:54:42
"Jag klättrade ut genom fönstret.
Jag gick nedåt kvarteret.
:54:45
"Jag såg Barney spelade boll.
Han sa att jag såg ledsen ut.
:54:49
"Jag sade vad som hänt min katt.
Han sa, 'Så tråkigt.'
:54:52
"Sen grät jag, men försökte inte visa det.
En del barn skrattade.
:54:55
Barney sa att han grät när hans hund dog.
Då slutade barnen skratta."
:54:59
Hans katt dog. Han var ledsen.
Vad är det du vill säga?
:55:02
Att ingenting är märkligt?
-Det var väl ingenting. Nu går vi.
:55:05
Sådana saker händer.
:55:07
Oui. C'est vrai.
Universum är grym.
:55:10
Tala då om detta, Mrs. Silver, damen
du gav kaffe..
:55:14
var Helen's syster. Jag kommer ej ihåg
namnet. Jag träffade henne förut.
:55:17
Var det nåt pinsamt
om den där främlingen..
:55:20
som krävde din
omedelbara uppmärksamhet?
:55:22
Nej. Helen var inte hemma,
så jag erbjöd hennes syster kaffe.
:55:26
Men du erkänner att Purree
betydde mycket för Albert?
:55:31
Svara på frågan.
:55:33
Jag vet inte mycket om katten.
Jag reste mycket i jobbet.
:55:37
Nu pratar vi inget mer om detta.
Det besvärar mig.
:55:39
-Precis vad jag menade.
-Va?
:55:41
Du kände dig besvärad för att du blev
ledsen när din katt dog.
:55:45
Det gör tillräckligt ont att vara
ledsen, till råga på allt..
:55:48
att känna sig besvärad för känslor,
det är fördjävligt.
:55:50
Hur är det mitt fel?
Jag sa inte åt honom att vara besvärad.
:55:53
Men du gjorde det. Det var mer
viktigt att ta en kopp kaffe..
:55:56
med främlingen än
att prata med Albert..
:55:59
-om för vad en liten pojke är en tragedi.
-Detta är ju löjligt.