:28:00
När han stannade ställde jag mig
på mitt friska ben för att avlasta repet.
:28:06
Det gjorde repet slakt
så att han kunde koppla loss det -
:28:09
- lägga skarvknuten
på andra sidan säkringsbromsen -
:28:15
- spänna fast sig igen,
och fira ner mig ytterligare 45 meter.
:28:26
Han satte sig i säkerhet,
och jag klättrade ner till honom.
:28:30
Sen upprepades processen.
:28:36
Simon försökte fira ner mig fort,
så mitt knä böjdes.
:28:44
Det gjorde fruktansvärt ont.
:28:46
Jag blev arg på honom,
han gjorde ju mig illa.
:28:50
"Gör det långsammare", tänkte jag.
Men jag visste att det måste gå fort.
:28:55
Han hade inget val.
:28:57
Han såg bister ut.
Jag såg på honom...
:29:02
...och undrade om han var
förbannad på alltihop.
:29:06
Jag kunde tyvärr inte bry mig
så mycket om hans smärta.
:29:11
Vi var ju tvungna att komma ner.
:29:20
Vi grävde gropar åt honom
i pudersnön.
:29:23
De fanns kvar så lång tid det tog att
fira ner mig, de rasade sönder direkt.
:29:30
Han firade ner mig
i ett niomillimeters rep.
:29:33
Med frusna händer.
Det var något extraordinärt.
:29:38
Jag vet ingen annan som blivit räddad
av en enda person.
:29:56
Det var nu full storm.
:29:58
Blåsten gjorde det extremt kallt,
runt minus 60.